Förberedelser 1-9

När man får en idé om ett hus, börjar man med att undersöka förutsättningarna. Passar marken att bygga på? Vad finns det för utvecklingsplaner för området? Finns det intresse på marknaden? Man tar fram en idéskiss och presenterar sitt förslag för kommunen. Kommunen gör en förprövning för att se om de också tycker att idén är bra. Slutligen ger kommunpolitikerna i byggnadsnämnden i uppdrag till tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret att starta detaljplaneprocessen.


Ett-hus-blir-till-vepa-1-9.jpg

1. Idé

Någon får en idé: här skulle man kunna bygga bra bostäder! Ibland är det enskilda företag, ibland är det kommunen som tar initiativet. Det företag som bygger för egen räkning kallas för byggherre. En del byggherrar bygger själva, andra anlitar en byggentreprenör. När huset är färdigt kan byggherren antingen sälja det till någon annan eller behålla det själv för att använda eller hyra ut. Den som äger det färdiga huset kallas för fastighetsägare.

2. Marken köps

Ibland äger byggherren redan marken, men oftast köps marken till varje fastighetsprojekt.

3. Markanvisning

Om marken ägs av kommunen ansöker man om markanvisning, d.v.s. ett löfte om ensamrätt till viss mark, under viss tid och på vissa villkor.Om kommunen har tagit initiativ till ett nytt bostadsområde fördelas ibland markanvisningarna med anbud eller tävling. Det företag som har fått markanvisningen kan, när detaljplanen är klar, antingen få köpa marken eller få en tomträtt. Tomträtt är en sorts hyra av marken med besittningsrätt under en avtalad tid.

4. Förstudie

Byggherren börjar förberedelserna. Vilka personer skulle vilja bo här? Vad är viktigt för dem i deras boende? Vilka förutsättningar finns i området? Hur ska bygget finansieras?

Många olika avdelningar inom företaget är engagerade i att ta fram underlag till besluten.

5. Undersökningar

Markförhållanden och omgivningar undersöks. Hur stort hus kan man bygga? Vilka byggtekniker är möjliga?

6. Idéskiss

En arkitekt anlitas för att ta fram en idéskiss. Idéskissen är ett förslag på hur huset skulle kunna se ut, hur det kan placeras och ibland också vilka funktioner som kan finnas i huset.

Idéskissen är det första steget i en lång process där arkitekten tar fram alltmer detaljerade ritningar.

7. Förslag till kommunen

När byggherren har bestämt ungefär vilket hus de skulle vilja bygga, lämnas förslaget in till kommunen. Om det tänkta huset ryms inom detaljplanen för området, kan man direkt gå vidare med projektet. Om det inte finns någon detaljplan för området eller om förslaget inte ryms inom den existerande detaljplanen, kan kommunen besluta att starta en ny detaljplaneprocess.

8. Förprövning

Olika tjänstemän inom kommunen granskar förslaget och bedömer om det är lämpligt att ta fram en ny detaljplan som gör det möjligt att bygga huset.

Deras granskning kallas förprövning och är det underlag som byggnadsnämnden använder för att fatta beslut.

9. Beslut om uppdrag

Kommunpolitikerna i byggnadsnämnden ger kommunens stadsbyggnadskontor i uppdrag att starta detaljplaneprocessen. Stadsbyggnadskontoret är den förvaltning inom kommunen som hanterar byggfrågor. Det kan även heta stadsarkitektkontor, miljö- och byggkontor, plan- och byggkontor eller liknande.

Tid är pengar

Att hitta mark som är lämplig att bygga på och att arbeta fram förslag som är genomförbara, är en väldigt viktig del av byggherrens arbete. De kostnader för förstudier och arkitektens idéskiss som läggs ner i det här skedet, är en investering som man inte kommer att få igen förrän om många år. Om projektet alls genomförs, det vill säga.

Det är också här de avgörande bedömningarna görs för att uppskatta hur kostsamt det kommer att vara att bygga huset. På attraktiv mark, exempelvis i Stockholms stad centrala delar, är kostnaden för marken den enskilt största delen av kostnaden för en fastighet. I många fall kan markkostnaden utgöra halva kostnaden för byggprojektet.

Ladda ned Affisch

affisch-index.png

Ladda ned